inlägg 48 – vi kan bli hjältar

“Vi kan alla bli hjältar”, den känslan har jag just nu när veckan strax går in i helg och julen närmare sig. David Bowies “Heroes” är just en låt som jag behöver min match mot MS och framförallt, influensan som jag har råkat ut för. Det är sannerligen ingen dans på några rosor.
Det krävs att man har tålamod och kämpar sig över hinderna på livets långa bana. Jag känner att jag har det och när vi börjar veckan till på måndag, då kommer jag vara pigg och alert och bidrag till något positivt på arbetsplatsen min.
Förlåt för att svamlar iväg, men jag kan inte hjälpa det.

” I, I will be King
And you, you will be Queen
Though nothing will drive them away
We can be heroes just for one day
We can be us just for one day1

I, I can remember
(I remember)
Standing by the wall
(By the wall)
And the guns, shot above our heads
(Over our heads)
And we kissed, as though nothing could fall
(Nothing could fall)1

And the shame, was on the other side
Oh, we can beat them, forever and ever
Then we could be heroes just for one day

We can be heroes
We can be heroes
We can be heroes just for one day
We can be heroes”

…

Anders Bo Gunnar Andersson
Karlstad 12–09–16.