Första steget…

Jag har med åren som har gått lärt mig hur jag ska använda mig av orden när jag skriver. Sakta med säkert har jag funnit en väg och gå, blivit säkrare, hittat en stil som är min.

I mångt och mycket har jag nog återberättat vad jag har upplevt med hjärtat. Det är väldigt lätt att gå på känslor, oftast bär dem en längre text, det genuina och äkta.
Sen skadar det inte att man är nyfiken och engagerad, påläst kan vara bra att vara också.

…

Äkta supporter. Frågan är vad som kännetecknar en sådan? Kan jag ställa mig till den skaran? Det gäller nog att ha ett stort hjärta och vara lojal och trofast. Men även vara omtänksam. Även att vara dedikerad.

Där har väl jag varit flitig genom åren och haft energiska drag. Oftast har det resulterat i fina saker i text och fotoform. Det har även blivit några rörliga-intervjuer med.

Viljestark och kämpe, snäll och ärlig. Fina ord.
Med en dos av snällhet. Det kanske är den som jag är. Oftast är jag väldigt snäll, för snäll för mitt eget bästa.
Men det kan vi nog ha överseende med.

…
Sport och foto.
Två stora intressen för mig och något som har blivit bättre på genom åren. Framförallt fotograferandet och man lär sig för var dag som passerar förbi.
Idrotten har jag alltid varit intresserad av så länge jag kan minnas och den har tagit mig till platser som jag annars inte skulle ha besökt om det inte var för sporten.

Om knappt en månad väntar ett nytt äventyr när jag packar för fem dagar i Schweiz och innebandy-VM. Det kommer att bli en rolig resa och jag hoppas på att kunna återberätta därifrån med mitt stora hjärta för idrotten.
Jag hoppas att ni kommer vilja läsa om det här på bloggen.

…
Jag lyckades nog med att få med alla era ord.

Over and out.
På återhörande.

Anders Andersson
Karlstad 18/11-2019.